Temperaturanpassningsförmåga: Den typ av fiber som väljs måste baseras på driftstemperaturen. Till exempel är standardglasfiber lämpliga för temperaturer upp till 260 grader, hög-silica glasfiber tål 600 grader och keramiska fibrer kan nå upp till 1200 grader.
Kemisk kompatibilitet: Om mediet innehåller sura eller alkaliska gaser, bör korrosionsbeständiga fibrer (som PTFE eller PPS) väljas; om mediet innehåller oljedimma krävs fibertyger behandlade med en olje-avvisande finish.
Mekanisk styrka: För miljöer med hög-vibration bör fibrer som uppvisar utmärkt utmattningsbeständighet (som kolfiber eller aramid) väljas. Vidare måste torsionsavvikelsen begränsas till Mindre än eller lika med 1,5 grader och vinkelkompensation till Mindre än eller lika med 10 grader för att förhindra att tyget går sönder.
Installation och underhåll: Fibervävs expansionsfogar måste säkras via flänsar eller svetsade röranslutningar, med koaxialitetsavvikelse inom ±3 mm. Integriteten hos värmeisoleringsskiktet (t.ex. keramisk fiberull) bör inspekteras regelbundet; ett rekommenderat underhållsintervall på en gång vartannat år bidrar till att förlänga livslängden (vanligtvis mer än eller lika med 10 000 timmar).
